Vad är en bygdegård?

Bygdegården är en anrik tradition som är mer eller mindre unik för Sverige. Visst finns det sällkapsklubbar och mötesplatser även i andra länder, men bygdegården har några funktioner som skiljer sig åt från andra typer av knutpunkter. I över hundra år – och längre än så på många platser – har bygdegården knutit samman bygden och sett till att människor har fått en naturlig samlingsplats att trivas på. Därför har bygdegården kallats för en svensk institution och den fortsätter att frodas och frekventeras av människor runt om i landet. Numera har den dessutom fått nya användningsområden som gjort att bygdegården har fått en renässans.

Det centrala för en bygdegård är att det är en samlingsplats för alla typer människor i bygden. Bygdegårdarna växte fram under förra århundradet när folk på mindre orter insåg värdet av att umgås i grupp. Medan umgänge människor emellan tidigare skedde på värdshus eller hemma hos någon – dit bara en privilegierad krets hade tillträde – var bygdegården ett försök att demokratisera och vitalisera bygden. Genom att ge alla människor tillträde till samlingspunkten kunde en ny generation komma samman och känna sig delaktiga i bygdens framtid. Därför finns det numera bygdegårdar i alla delar av Sverige, på små såväl som på större orter.

Två skillnader finns mellan bygdegården och andra typer av mötespunkter. Den första skillnaden är att bygdegården inte ägs av någon privat entreprenör som är ute efter att tjäna pengar på verksamheten. Därför har inte bygdegården samma form som exempelvis en bar, där det ofta finns ett ekonomiskt motiv bakom driften. Den andra skillnaden är att bygdegården inte heller har någon organisation eller rörelse bakom sig. Folkets hus eller andra typer av sällskapsklubbar drivs ofta av någon form av rörelse med en egen agenda; exempelvis nykterhetsrörelsen eller arbetarrörelsen. Bygdegårdens syfte är istället att finnas till för alla invånare på orten, oavsett personliga åsikter.

Detta gör att en bygdegårds verksamhet kan skilja sig väsentligt åt mellan varandra. Kalendern skiftar också ofta beroende på vilken tidpunkt på året det är. I många fall finns det en byaförening som arrangerar evenemang och bjuder in människor för att umgås. Det kan handla om pubkväll, quiz eller andra typer av tillställningar. Numera har det också blivit vanligt att hyra bygdegården för någon som vill ha en festlokal eller använda som kursgård. Företag som anordnar utbildning och teambuilding i Stockholm har insett bygdegårdens möjligheter och väljer ofta att förlägga sina aktiviteter dit.