Kända bygdegårdar i Norden

Bygdegårdar är en del av vårt kulturarv som växte fram under tidigt 1900-tal. Det var landsbygdsbefolkningen som började engagera sig, främst för att lösa frågan var ortens ungdomar skulle hålla hus på sin fritid. Idén att bygga en gemensam samlingsplats för lokalbefolkningen spred sig och under 25 år byggdes hela 400 bygdegårdar i Sverige. Sedan 1944 har föreningen Bygdegårdarnas riskförbund hjälpt landets mindre föreningar med rådgivning i bland annat miljö och drift, utbildning av ledare och vad man kan göra för att främja ett rikt och lokalt kulturliv. Bygdegårdar förekommer runt om i Norden och i Sverige är en känd sådan exempelvis den i Grimeton, en liten ort mellan Varberg och Ullared i Halland. Grimetons radiostation upptogs 2004 på UNESCOS världsarvslista och kanske blev de sporrade att bevara sin hembygd efter utmärkelsen för de senaste åren har de varit flitig aktivitet på hembygdsgården i form av pubkvällar och gästföreläsare.

hastbobygdegarden2.se

Skötsel av gårdarna

Bygdegårdarna ska vara en öppen samlingsplats för alla, ingen ska bli utanför på grund av exempelvis funktionshinder och därför arbetar varje enskild bygdegårdsrörelse med att regelbundet se över lokalerna, både inomhus och utomhus. Angående renoveringar av bygdegårdar ska det ske med utgångspunkt i att bevara gårdens specifika karaktär. Redan utomhus ska du mötas av en inbjudande atmosfär, det ska vara rent och snyggt med blomstrande rabatter och välklippta gräsmattor. En gräsklippare som klipper en stor allmän yta ska göra ett jämt jobb och gärna vara försedd med en uppsamlare som lämnar en tom grönyta. Att bevara bygdegårdarna är viktigt, både ur en historisk synvinkel men även för att alltid ha en levande landsbygd. Att ha en nedskriven bygdehistoria från 1300-talet är mycket ovanligt, men just det är landskapet Härjedalen berikad med. Genom historien har folket och bygdegårdarna i trakten tillhört Norge, vilket går igen i byggnadsstilen. En av de äldsta gårdarna ligger i byn Ägget, utanför Sveg och har daterats till 1353.

Bygdegårdarna lever kvar

I den lilla orten Högsma i nordvästra Skåne ligger en känd bygdegård som idag inrymmer ett vandrarhem. Under 1897 till 1982 bröts den svarta diabasen på orten som då blomstrade, nu kommer besökare dit främst för att ströva och vara ute i den vackra naturen. Bygdegården är från början en gammal skola där byggnaden hotades med rivning, men efter ett beslut tog Högsma Bygdeförening över ägandet och driver nu gården. För den som vill besöka eller hyra en bygdegård i något av våra nordiska grannländer har god hjälp av nätet. Finska bygdegårdar går att hitta via sidan venuu.fi och där kan du även boka byggnaden för att hålla bröllop, begravning eller fest i lokalen. Främst går det att hitta lokaler som ligger centrerat kring Helsingfors, men framöver kan siten utvecklas så att den även täcker delar av Sverige. En plats som har en levande byggd är Österhankmo utanför Vasa i Finland, de har lyckats hålla kvar de yngre på orten och i hembygdsgården arrangeras påsk- och julfester. Varje fredag är det öppet hus för alla barn. På många ställen på landsbygden oroar sig befolkningen över hur det ska gå med bygden.