Bygdegårdarnas riksförbund

Bygdegårdarnas riksförbund är en organisation för alla typer av föreningsdrivna, allmänna lokaler. Idag har föreningen mer än 1400 anslutna bygdegårdar, bystugor och liknande lokaler och föreningar. Att de är allmänna innebär att de ska vara tillgängliga att hyras för olika kulturarrangemang, föreningsmöten, fester och folkbildning. Bygdegårdarnas riksförbund är en av tre föreningar som ingår i den större paraplyföreningen Samlingslokalernas Samverkansorganisation.

Eftersom Bygdegårdarnas riksförbund är just rikstäckande, har föreningen delats in i 24 olika distrikt. När man ska välja ut förbundsstyrelsen, som är organisationens ledning, väljer man först ett ombud för varje distrikt vid de lokala årsmötena. Dessa 24 ombud väljer i sin tur förbundsstyrelsen. Organisationen har sitt kansli i Stockholm, med personal som har kunskap inom olika områden som kan vara till hjälp för styrelsen i deras arbete.Ljustorps_bygdegårds_utsida

Förbundets uppgift är att bistå landets alla bygdegårdar med den hjälp de kan behöva i driften av sin förening och bygdegård, till exempel inom ledarskap, värdskap, ekonomi, miljöanpassning, försäkringsfrågor, kulturverksamhet, konstnärlig utsmyckning, utbildning, byggnation, lokalvård och underhåll, och allt annat som följer med föreningslivet. Det sistnämnda, att underhålla och utveckla lokalerna, är en viktig del av att driva en bygdegård. En bra investering för att göra det kan till exempel vara att installera markiser, som skyddar möbler (och människor) från solljus som annars kan få dem att blekna snabbare. Bygdegårdar i Stockholmsområdet kan beställa markiser i Stockholm från Hagasolskydd.se.

Bygdegårdsrörelsen är en djupt rotad del i den svenska ladsbygden, och det var där den först växte fram under 1900-talets första årtioden. Det berodde till stor del på att de många nya folkrörelserna, och särskilt ungdomarna, inte hade några lokaler att samlas i. Under 1900-talets första 25 år byggdes därför runt 400 bygdegårdar i Sverige. Redan 1919 började man tala om behovet av en riksorganisation för bygdegårdar, för att hjälpa de enskilda föreningarna, men det skulle inte bli verklighet förrän 1944. Det berodde då på att staten två år tidigare hade inrättat ett stöd som föreningar kunde ansöka om för att bygga en samlingslokal. Det innebar dock mycket pappersarbete att fylla i ansökningarna korrekt och bifoga korrekta ritningar, och eftersom föreningarna behövde hjälp med detta bildades Bygdegårdarnas Riksförbund år 1944.